Snön föll sidledes redan vid starten i Borensbergs motionsspår. Inte tillräckligt för att stoppa någon, men tillräckligt för att sätta tonen. Vinden låg på genom skogen när den sjätte upplagan av Borenshill Backyard Ultra avgjordes lördagen den 3 januari, ett lopp som än en gång visade varför formatet blivit något av en institution för uthållighetslöpare.

Av 100 anmälda kom 76 till start. De möttes av ett väder som varken förskönade eller förenklade uppgiften. Precis som alltid handlade det om tålamod, disciplin och respekt för banan, för kroppen och för naturens villkor.

Borenshill Backyard Ultra har genom åren lockat deltagare långt utanför Östergötland. Kombinationen av ett enkelt men brutalt upplägg, stark gemenskap och en atmosfär där alla är kvar så länge de förmår, gör loppet unikt i sitt slag.

Tävlingen rymmer också ett tydligt samhällsengagemang
För varje anmäld löpare gick 100 kronor oavkortat till Suicide Zero, organisationen som arbetar för att minska självmord och självmordsförsök i Sverige. Ett sätt att låta fysisk uthållighet också bära ett större budskap om psykisk hälsa.

Ett format som prövar mer än lungorna och benen
Backyard Ultra skiljer sig från traditionella lopp. Varje heltimme startar ett nytt varv på 6 706 meter. För att få fortsätta måste löparen vara tillbaka inom timmen. Missar du tidsgränsen är tävlingen över, oavsett hur långt du sprungit tidigare.

I år avslutades loppet efter tio timmar. Klockan 20.00 drogs målsnöret och de löpare som då fullföljt samtliga varv hade samlat ihop drygt 6,7 mil. Endast 19 av de 76 startande klarade alla tio varven, vilket vittnar om både vädrets och formatets obarmhärtighet.

Mellan varven fylldes klubbstugan av liv. Där vilade löparna, fyllde på med energi, bytte några ord och försökte avgöra om kroppen, och huvudet, hade ytterligare ett varv kvar. I Backyard Ultra är pauserna lika viktiga som själva löpningen, det är där besluten tas.

När förnuftet får sista ordet
För egen del var detta tredje starten i Borensberg. En tradition som sakta vuxit fram. Efter åtta varv fick dock förnuftet denna gång ta överhanden. Med fler lopp planerade under 2026 fanns ingen anledning att pressa kroppen till bristningsgränsen.

Det var inget svårt beslut, men heller inte helt okomplicerat. Backyard Ultra lever på lockelsen att alltid kunna ta ett varv till. Samtidigt finns en märklig trygghet i vetskapen om att nästa år kommer, och att startlinjen står kvar. Att kliva av i tid kan ibland vara lika mycket en seger som att fortsätta.

Mer än en tävling
Borenshill Backyard Ultra är alltså mer än ett lopp. Det är en återkommande mötesplats på årets första lördag, där löpare, funktionärer och anhöriga samlas för något som sträcker sig bortom tider och distanser.

Här räknas inte bara resultaten, utan också berättelserna, varför du står där i snön, trots kylan (som vissa år krupit ner mot minus 26 grader), mörkret och de långa timmarna i spåret. För i slutändan handlar det om delaktighet, mod och viljan att fortsätta, även när det blir som allra tuffast.

Snyggt jobbat alla deltagare och stort tack för bidraget till Suicide Zero.

Jonne Wittenfeldt