Om vi rör oss mer mår vi bättre. Vi minskar risken att insjukna i folkhälsosjukdomar, att drabbas av demens och att dö i förtid. Fysisk aktivitet minskar även ångest och stress. Allt enligt Riksidrottsförbundets FOU-rapport Idrottens samhällsnytta som kom för ett par år sedan men som är högst aktuell än idag.

Idrottare har bättre hälsa än personer som inte idrottar eftersom de är fysiskt och mentalt rustade för utmaningar inom idrotten, förmågor som i många fall kan överföras till andra delar av livet. Men man behöver inte träna på hög nivå för att må bättre. Den största hälsovinsten är hos personer som går från en stillasittande livsstil till att röra sig åtminstone måttligt. Regelbunden konditionsinriktad fysisk aktivitet har bland annat visat sig ha positiva effekter för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar och motverka cancer.

Styrketräning motverkar muskelförtvining och benskörhet hos äldre. Det förebygger även övervikt, förbättrar kognitiv förmåga om den genomförs tillsammans med konditionsträning, och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Effekter på psykisk hälsa
Psykisk ohälsa drabbar miljontals människor världen över varje år. Det handlar om mer eller mindre allvarliga psykiska symptom som huvudvärk, stress eller sömnbesvär.

Rörelse och träning har betydande positiva effekter för att förhindra eller lindra depressiva symptom. Regelbunden fysisk aktivitet har även en antidepressiv effekt hos personer med neurologiska sjukdomar. Träningen förbättrar livskvalitet och stresshantering, stärker självuppfattning och social kompetens. Dessutom minskar fysisk aktivitet oro hos personer som lider av oro- och stressrelaterad sjukdom.

I forskningen undersöks ofta effekten av konditionsinriktad fysisk aktivitet. Enbart muskelstärkande fysisk träning förbättrar dock också en rad mentala förmågor, som koncentration och förmågan att planera.

Hälsoeffekter för barn och ungdomar
Forskningen har visat att barn som rör sig mycket har en låg risk för fetma, får bättre motorik, kognitiva egenskaper och starkare skelett. Det finns även ett samband mellan hög daglig fysisk aktivitet hos barn och ungdomar och minskad risk för bland annat höga blodfetter, högt blodtryck och depression. Idrottsträning ökar syreupptagningsförmågan, ger hälsosam kroppssammansättning, och ökad bentäthet och muskelstyrka.

Många sjukdomstillstånd som påverkas av fysisk aktivitet och stillasittande livsstil kommer senare i livet. Därför kan idrott i unga år vara av stor betydelse för hälsan om det leder till fortsatt idrottande eller ett mer aktivt liv i vuxen ålder.

Vill du läsa hela rapporten hittar du den HÄR.

Det är aldrig för sent att börja träna
När vi blir äldre försämras muskelcellernas funktion på flera sätt. Med det finns hopp. Enligt en artikel på Karolinska Institutets hemsida är musklerna hos de flesta människor ganska oförändrade upp till 50-60-årsåldern. Därefter minskar muskelstyrkan markant hos dem som inte tränar. Särskilt stora muskler, som lårmuskulaturen, förlorar styrka. Om man inte tränar efter 60-årsåldern hamnar man lätt i en ond spiral. När muskelstyrkan minskar så rör man sig mindre och det leder till att man blir ännu svagare. Hos äldre som börjar styrketräna ser man samma utveckling som hos yngre. I ett första skede förbättras överföringen av nervimpulser till musklerna. Därefter ökar muskelcellerna sin volym och man kan få en ökning av muskelmassan. Många gamla upplever inte någon dramatisk ökning av muskelstyrkan, men man vinner så mycket annat. Stabilitet, styrka, balans och självförtroende. Artikeln publicerades för några år sedan men vikten av att träna hela livet är idag lika aktuell som då.

Du finner hela artikeln HÄR.