Över 400 personer var på plats när Måns Möller tillsammans med en kunnig expertpanel och RF-SISU Östergötland anordnade en kväll om idrott och NPF. Kvällen inleddes med en mycket fin och stark personlig betraktelse av Maggan Hagman från RF-SISU Östergötland om hennes egna erfarenheter av hennes son och med sig själv i tränarrollen. Hon beskrev utmaningarna hon ställs inför, men också vad rörelsen och tryggheten att få vara sig själv i laget innebär för sonen. Häng med oss på en härlig kväll med både skratt och viktigt innehåll.

Efter Maggans fina inledning tog expertpanelen med Jenny Kindgren (Riksförbundet Attention), Sebastian Karlsson (LHC), Dr. Carolina Lundqvist (LiU) och Maja Johansson (RF-SISU) över och delade viktiga perspektiv kring hur vi skapar en mer inkluderande idrott. De var alla inne på vikten av att våga ställa frågan om vad vi kan göra bättre och vikten av att göra det på ett ödmjukt sätt.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är ett samlingsnamn för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan och nervsystemet fungerar och hanterar information. Ungefär tio procent av alla elever i skolan har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det inkluderar tillstånd som adhd, autism och språkstörning, dyslexi, dyskalkyli, motoriska problem samt tics och Tourettes syndrom. Enligt en färsk rapport från organisationen Attention (intresseorganisationen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) upplever hälften av alla föräldrar till barn med NPF diagnoser sömnsvårigheter och nedstämdhet. Rapporten bygger på en enkät där 4 600 anhöriga till personer med NPF-diagnoser har svarat på frågor. Över hälften, 51 procent, uppger att de har utmattningssyndrom. Även ekonomiskt är NPF-föräldrarna utsatta. 67 procent har fått en försämrad ekonomisk situation för att de inte kan jobba heltid eller blivit sjukskrivna, enligt Attentions rapport ”Kraschar jag så kraschar allt”. Snabba fakta från anhörigrapporten:

  • 86 procent upplever att deras insats som anhörig är helt eller till stor del avgörande för att den närstående ska få rätt vård och stöd.
  • 79 procent är alltid eller ofta orolig för sin närståendes välmående.
  • 82 procent upplever stress kopplat till anhörig skapet.
  • 52 procent upplever nedstämdhet kopplat till anhörig skapet.
  • 48 procent upplever utmattningssyndrom kopplat till anhörig skapet.
  • 55 procent upplever sömnsvårigheter kopplat till anhörig skapet.
  • 79 procent av de som arbetar uppger att arbetssituationen har påverkats.
  • 58 procent prioriterar alltid eller ofta bort socialt umgänge.

Läs gärna mer på https://attention.se
Vad är det för fel på systemet när föräldrar skickas in i väggen på löpande band? Fundera på vad just du kan göra för att hjälpa till.

Flera i panelen var även inne på vikten av lågaffektivt bemötande:

  • Behåll lugnet: Målet är att smitta personen med lugn snarare än att möta affekt (starka känslor) med mot-affekt.
  • Undvik konfrontation: I stället för att tvinga fram ett beteende, backar man och ger individen tid och utrymme att reglera sina känslor.
  • Förebyggande fokus: Analysera situationer för att förstå varför ett beteende uppstår och justera miljön eller kravnivån.
  • Vuxenansvar: Det är personalens ansvar att anpassa sig och skapa en trygg miljö, inte individens ansvar att kontrollera sina affekter när de saknar förmågan.
    Praktiska tips i akuta situationer:
  • Sänk rösten: Prata lugnt och tydligt.
  • Undvik ögonkontakt: Stirra inte, utan fäst blicken bredvid.
  • Respektera utrymmet: Backa undan och ge fysiskt avstånd.
  • Avled: Använd humor eller prata om något annat.

Mycket handlar om att bygga upp ett förtroende mellan ledare, utövare och anhöriga. Om förtroendet finns kan barnet oftast hantera att ledaren ställer krav. Försök förebygga att barnet inte hamnar fel. Tänk på att det inte alltid är de utåtagerande känslostormarna som är kännetecknet på att något blivit fel, det är ännu vanligare att ungdomarna i dessa situationer i
stället sluter sig och vänder sig inåt. Nyckeln för att bli bättre att hantera dessa situationer är att utbyta erfarenheter mellan olika ledare i laget, föreningen och inom andra idrotter.

Några avslutande tips från expertpanelen

Maja Johansson – Tålamod är ett bra tips, att skapa struktur och förtroende tar tid

Dr. Carolina Lundqvist – Nyfikenhet över att lära Er mer

Sebastian Karlsson: – Positiv förstärkning och kommunikation

Jenny Kindgren – Ni är alla hjältar, vikten av att finnas i ett sammanhang för att kunna må
bra

Därefter intog Måns Möller scenen och bjöd på många skratt, men också allvar och personliga berättelser kring ämnet Alla får va mää! Måns grundade Viggo Foundation efter en händelse där hans son Viggo inte fick delta i en skidskola, vilket ledde till att hans fokus hamnade på att skapa idrottsmöjligheter för barn med NPF. Stiftelsen arbetar idag för inkludering, ordnar läger för barn i åldern 10-14 år och har bland annat belönats med Fair Play-priset för sitt arbete med att låta alla barn delta oavsett svårigheter.
Måns är en fantastisk komiker och det blir uppenbart vilken kraft det blir när du blandar skratt med innehåll. Efter ett äkta genuint skratt kommer budskapet, som verkligen går ända in i benmärgen på oss alla i publiken. Han beskriver hur hans olika äventyr för att sprida kunskap och samla in pengar till stiftelsen började med att han tog kontakt med sin granne Christer Skoog (före detta förbundskapten för svenska längdskidlandslaget).

  • Resten är numera historia, eller vad sägs om följande bedrifter:
  • Peak Lenin (#peaklenin4autism): Besteg berget (7134 m) för att sprida medvetenhet om autism och inkludering inom idrotten.
  • 10 Vasalopp på 10 dagar: Skidade 90 mil med coach Christer Skog för att samla in pengar till Viggo Foundation.
  • Cykling: Har cyklat över USA och genomfört rekordförsök på cykel i Europa.
  • ”Mitt Perfekta Liv”: En hyllad stand up-show som turnerar 2024–2026, där han bland annat berättar om livet med en son som har autism.
  • ”Min perfekta final”: Avslutar turnén med en stor show på Avicii Arena den 28 mars 2026, där överskottet går till Viggo Foundation.

På NPF anpassa verksamheten – Viggo Foundation hittar vi följande handfasta och hoppingivande råd till oss inom föreningslivet. Om vi anpassar en verksamhet för de som har störst behov av framförhållning, struktur och tydlighet, får vi en verksamhet som är bättre anpassad för alla. I en grupp finns alltid olika individer med olika behov och förutsättningar. Genom att skapa en miljö och ett ledarskap som är strukturerad och tydlig gynnas inte bara barn och ungdomar med NPF, utan även resten av gruppen.
Genom att erbjuda en verksamhet som är anpassad för alla, främjas en kultur av inkludering och respekt. Alla barn och ungdomar får möjlighet att delta på lika villkor och känna sig välkomna och accepterade i gruppen. Detta skapar en positiv och trygg atmosfär där alla kan utvecklas och trivas.

För individen med NPF kan anpassningar och tydlig struktur ha betydande effekter. Genom att skapa förutsägbarhet och ge tydliga instruktioner minskas osäkerheten och stressen som kan uppkomma på träningen. Detta gör det lättare för individen att fokusera på att utveckla sina idrottsliga färdigheter och uppnå sina mål. Dessutom kan en anpassad verksamhet bidra till att stärka självförtroendet och den positiva självuppfattningen hos idrottaren med NPF.
Att inkludera eller att man inkluderar är något vi ofta tänker att vi gör. Inkludering tydliggör vilka grundvärderingar vi har och vilka normer man har i en förening. Viktigast kanske inte är att vi inkluderar utan mer HUR?

Idrottshubben tackar alla inblandande för en fantastisk kväll, som förhoppningsvis kommer göra stor skillnad för många. Hur stor skillnad är upp till oss själva som läser denna text.

Ingen annan gör det åt oss!