Linus Forsgren började simma tidigt men under gymnasiet kände han att han inte var motiverad. Han var inte närvarande i det han gjorde och hade tappat intresset för simningen. Efter att ha testat lite annat hittade han tillbaka och fick för några veckor sedan representera Sverige i EM som den första LASS-simmaren sedan 2017. Vad var det som gjorde att han bestämde sig för att börja igen och varför har det gått så bra? Vi tar det från början.
Linus föddes i Genarp utanför Lund och började simma tidigt. Med tre äldre systrar som tränade simning var det bara för brorsan att hänga på. Fram till gymnasiet flöt det på bra som topp 10 i Sverige på favoritdistanserna 50 meter fjäril och 50 meter bröst. Det blev också två silver i junior-SM. Men där någonstans kände Linus att han inte var så intresserad av simning längre. Han var inte mentalt närvarande så han bestämde sig för att sluta med simningen och testa lite annat. Han ville göra lumpen och det gjorde han. Han löptränade, gick på gym och började klättra.
2024, två och ett halvt år efter att han slutade med simningen ringde en kompis från Uppsala och undrade om han inte skulle vara med på Student-SM i Linköping. Han hade då börjat läsa till civilingenjör med maskinteknisk inriktning på Linköpings Universitet med hade inte en aning om att man kunde tävla i Student-SM. I vilket fall bestämde han sig för att hänga på och när tiderna under Student-SM blev i nivå med de han presterat när han tränade som mest, efter två och ett halvt års uppehåll, började han fundera.
– Det kändes väldigt bra i kroppen och jag tänkte att om jag inte testar nu och satsar fullt ut, vad skulle jag tänka om mig själv då när jag blir äldre, säger Linus.
Han tog reda på att Linköpings Universitet är ett så kallat elitidrottsvänligt lärosäte vilket underlättar mycket när det gäller att kombinera studier och en satsning på elitidrott. Han simmade lagkapp i SM med några kompisar och tog ett individuellt silver på 50 meter bröst. Han hade hittat kärleken till sporten igen och satsade nu seriöst.
Han skrev till huvudtränaren i LASS, som han varit i kontakt med lite innan, och de kom överens om ett för en elitsatsande simmare något annorlunda träningsupplägg. Tre simpass per vecka och tre klätterpass per vecka. Betydligt mycket mindre simpass än vad många andra, elitsatsande simmare simmar. Men det fungerade för Linus. Han är råstark och explosiv vilket är bra för just de korta distanserna som Linus fokuserar på. Under senare tid har man ändrat träningsupplägget något och idag tränar Linus sex simpass, tre gympass och ett klätterpass per vecka. För klättringen vill han inte släppa helt då det är kul samtidigt som det ger styrka, kondition, spänst och vighet. Och han börjar nu också gå mot de lite längre distanserna på 100 meter.
– Jag är så glad att jag verkligen gjorde den här satsningen på simningen nu, berättar Linus. Jag svävar som på moln, älskar klubben och sporten igen. LASS är verkligen en professionell klubb i allt och det känns jättestabilt.
I början av 2025 satte han upp målet att ta sig till Universiaden i Berlin i juli och han klarade kvalgränsen redan på första tävlingen han försökte på. Nästa stora mål är att ta sig till EM utomhus sommaren 2026 men först EM inomhus som gick av stapeln strax före jul. Sista inplanerade kvaltävlingen i höstas missade han kvaltiden med åtta hundradelar i finalen. Men, det fanns en tävling kvar som kunde ta honom till EM inomhus, hemma i Linköping några dagar efter den missade kvalplatsen. Där på hemmaplan inför klubbkompisar och föräldrar gick det bättre. Kvaltiden klarades med tre hundradelar och han blev uttagen till EM.
Väl på EM testade han på distansen 100 meter bröstsim och slog till med ett personligt rekord på distansen då han för första gången simmade under en minut. Men säg den glädje som varar. Väl uppkommen ur bassängen och på väg till nervarvningen fick han beskedet att han var diskad. Hans bensparkar hade varit osynkade vilket kan leda till diskning.
Den svenske fysioterapeuten kollade upp allt och man kunde till slut konstatera att det ena höftbenet är rörligare än det andra och att sätet är svagare och därmed svårare att styra. Han simmade 50 meter bröstsim efter detta med fullt fokus på bensparkarna och blev godkänd men på en tid betydligt över normalt och var helt slut när han kom i mål. Så den första starten i EM blev inte riktigt som han hade hoppats på och det kändes mentalt tungt.
Två dagar efter EM var det dags för SM. Linus inledde med att simma 100 meter bröst men det gick inte bra och var en utmaning både mentalt såväl som fysiskt. Efter det var han med på ett par lagkapper och fick därefter lite vila innan det återigen var dags för favoritgrenen 50 meter bröst. Och vilan hade gett resultat. Linus slog till med personbästa på en tid som var 72 hundradelar snabbare än tiden på EM och var endast 61 hundradelar från det svenska rekordet.
Resultaten stärkte naturligtvis självförtroendet och fokus ligger nu på att fixa bensparkarna så han kan släppa dessa mentalt och fokusera på att simma snabbare. Så även om det har varit en tuff resa ser Linus idag diskningen lite som en skänk från ovan som tvingade honom att utveckla sitt simmande ytterligare. Något som verkligen behövs då förra årets tid på SM bara hade räckt till en åttonde plats i år. Något som vittnar om att bröstsimmet i Sverige är väldigt starkt just nu.
Hur ser den närmaste tiden ut för dig?
– Jag vill fortsätta att utvecklas och se hur snabb jag kan bli, berättar Linus. Det finns hela tiden saker att jobba på och mitt nästa mål i närtid är naturligtvis EM i sommar utomhus på långbana. Sedan drömmer jag ju naturligtvis om OS någon gång. Det vore verkligen häftigt.
Vad skulle du säga till Linus tio år som har börjat med simning?
– Simning, eller vilken idrott du än håller på med ska vara roligt, säger Linus. Det är för glädjen man ska hålla på och sådant man tycker är kul gör man gärna mer av. Och fokusera inte på kraft. Ha fokus på tekniken. För tekniken är ett fönster som man släpper ut sin kraft igenom.
Foto huvudbild: Albin Winther
