Nässjö är idrottskultur och Nässjö IF kommer att lyckas att komma tillbaka till Elitserien, var så säkra!

Efter 8 410 dagar var tanken att Nässjö IF äntligen skulle vara tillbaka i Elitserien i bandy igen! Att få spela i finrummet skulle betyda mycket för hela kommunen: Nässjö är bandy!  Senaste gången i Elitserien var säsongen 2002/2003, men trots att feststämningen hade byggts upp under hela veckan under Christoffer Darells trygga ledning för att skapa maximalt stöd till Diblåe i kampen om den åtråvärda Elitserieplatsen och hela 1 633 var på plats i Stinsen Arena i lördags, var det ett Nässjölag tagna av stundens allvar som kom ut på planen. Redan efter 19 minuter var matchen över, efter att Melker Westman och Wilhelm Frodig gjort två mål (assist från Westman på bägge). Matchen slutade till slut 1-5, vilket innebär att Nässjö IF nu måste ladda om för kval i kväll. Men för att citera Erik Niva: Ifall det finns riktig idrottskultur i en stad, i ett samhälle, då går det aldrig att räkna bort den platsen, den föreningen. Nässjö är idrottskultur och Nässjö IF kommer att lyckas att komma tillbaka till Elitserien, var så säkra. Förr eller senare kommer det att lösa sig, så är det bara! Idrottshubben hade den stora förmånen att träffa tre Nässjö IF-profiler och höra vad Nässjö IF betyder för dem och många andra.

Nässjö har under de senaste 23 åren varit nära många gånger och närmast väntar nu kvalmatchen mot Frillesås BK ikväll, tisdag den 24 februari, och Idrottshubben hoppas att publiken sluter upp i Stinsen Arena även då och stöttar sitt lag. En riktigt supporter ställer upp i både med- och motgång! Kvalet till Elitserien fortsätter sedan med följande matcher: 27 februari Vänersborg borta, 1 mars Rättvik hemma, 4 mars Rättvik borta, 6 mars Vänersborg hemma och 8 mars Frillesås borta.

En som varit med och spelat många säsonger i högsta serien är Meier Andersson (född 1938), som var en stabil centerhalv (började som halvback) på 1950-, 60- och 70-talen och kan minns tillbaka på en fantastisk bandykarriär. Efter att ha spenderat många timmar på Gamla IP i unga år, började han spela organiserat som 14-åring i IFK Nässjö och blev strax därefter (1956) värvad till Nässjö IF. Han fick komma in i hetluften direkt, eller vad sägs om en junior-, en B-lag- och A-lagsmatch tre söndagar på raken.

När Nässjö 1949 spelade hem SM-guldet på Perstorps-Gölen utanför Eksjö fanns bland annat Olle Bergström, Uno Wennerholm, Nicke Bergström, Gösta Tollin med och dessa legendarer spelade fortfarande för DiBlåe när Meier började spela i A-laget. Nicke och Uno hade Meier vuxit upp med när han lirade bandy på Gamla IP och det var givetvis helt fantastiskt att få spela tillsammans med sina idoler ett antal år senare.

Meier som efter 180 matcher har näst flest matcher i högsta serien, efter Jan ”Habo” Johansson på 186, representerade klubben mellan åren 1957 och 1970 och spelade även för Sverige ett antal gånger (1 A-landskamp, 3 B-och U-Kamper, samt två Presskamper).

När Meier läste till ingenjör 1957/58 i Hässleholm passade han även på att spela ishockey för Hässleholms IF och var med och spelade mot storheter som Rögle BK och Malmö FF. Att spela både bandy och ishockey var ganska vanligt förekommande förr och var ett bevis på bandyspelarnas härliga skridskoåkning kom väl till sin rätt även utanför bandyplanen.

Det hade blivit ytterligare landskamper i VM1967 då han var uttagen till mästerskapet i Finland, men villkoret för att spela var att han var med i sista träningsmatchen. Just den helgen den 11 februari var dock en betydligt viktigare händelse inplanerad, nämligen bröllopet med hans kära livskamrat Ragnhild. Det blev inget VM i Finland, men efter att fått två barn (Mikael och Hans), flera barnbarn och ett fantastiskt liv tillsammans känner Meier att det ändå var ett klokt val. Landskamper i all ära, men det finns faktiskt viktigare saker i livet. Meier har varit en mycket uppskattad ungdomsledare ända fram till 1999, suttit i styrelsen i fem, sex år och tog över statistikansvaret efter välkända Arne Argus. När du läser 180 matcher i högsta serien ska du komma ihåg att bandysäsongen började på Annandag Jul och enbart innehöll sju matcher per säsong på den tiden.

I slutet av karriären var Meier även spelande tränare två år i Malmbäck under åren 1974-1975 och därefter tränare i Waggeryds IK 1976-1980. Waggeryd var riktigt nära att gå upp i Allsvenskan 1976 när de bland annat slog Vetlanda BK borta och kom tvåa i serien. 1982 var han tillbaka i Nässjö IF igen, då som tränare för A-laget tillsammans med Lars-Göran ”Mannen” Lindqvist och 1987 hade han Ulf Sainio vid sin sida. 

Vad har bandyn betytt för dig?
Bandyn har gett mig mycket glädje genom åren och har även tagit mig ändå bort till Uralbergen när Nässjö IF som första klubblag åkte till Ryssland för att spela bandy 1959. Vi mötte Sverdlovsk med 25 000 på läktarna och på samma resa passade vi även på att möta Dynamo Moskva. Ungdomsledarrollerna ända fram till 1999 har varit mycket inspirerande och att få se sönerna Mikael och Hans utvecklas inom bandy och slutligen nå seniorlaget har varit en härlig resa att följa. Hans blev även världsmästare i junior-landslaget en gång i tiden. Idag är det barnbarnen Kalle (29 år och numera fystränare i Villa/Lidköping) och Olle Öberg (21 år) som är på planen i Nässjö IF.

Vad har NIF betytt för dig?
Nässjö IF innebar till en början friidrott för mig och jag hade en fantastisk ledare i Erik Hultberg, som fungerade som reservpappa. Jag gillande höjdhopp och hade ett tag klubbrekordet på 1,80 m med klassisk dykstil. NIF bildades 1899 och bandy kom med först 1907. I föreningen fanns hela 14 Idrotter, när den var som störst (Gymnastik, Simning, Brottning, Tyngdlyftning, Tennis, Handboll, Bowling, Skridsko, Ishockey, Friidrott, Orientering, Skidor, Backhoppning, Fotboll och Bandy). Min stora önskan i många år har varit att få se Nässjö IF spela i högsta serien igen. Jag minns fortfarande när jag fick äran att ta på mig NIF-tröjan för första gången 1956 och sedan dess har jag varit klubben trogen, även om jag spelade för Tranås Bois i tre år när Nässjö åkte ur högsta serien 1970. Nässjö IF är kultur och ett viktigt kännetecken för hela Nässjö.

När vi vänder på siffrorna i Meiers födelseår 1938, får vi 1983 och där hittar vi en annan Nässjö IF-legend nämligen Patrik ”PG” Gustavsson Thulin. PG tillhör den ”gyllene generationen” i bandy med flertalet Stora Grabbar och stenhård konkurrens för uttagning i pojk-, junior- och A-landslagen. Det är säkert en av förklaringarna till hans framgångar och inneboende driv i livet. Även PG har främst spelat som halv (högerhalv i hans fall) och har tampats med Per Hellmyrs genom hela sin karriär. Per är än idag den drivande aktören i ett Edsbyn, som nu håller på att slå ut Bollnäs i tre raka matcher.

Bandykarriären började med att hans far Bengt Åke Gustafsson ”Beå”, tidigt lärde han att hockeyklubbor får man eksem av och valet av vintersporten var därmed självklart redan från början. Första skären togs redan som 3-åring och han var med sina storebröder på träningar i deras lag, där ”Beå” var tränare. Nässjö IF:s 83-lag i Nässjö var i ungdomsåren framgångsrika, med många cupvinster och SM vinnare som P15 lag. Han gjorde A-lagsdebut redan som 17-åring mot AG90 hemma och var med och tog NIF upp i Elitserien 2003. PG fick en stor roll under året i Elitserien, men där NIF tyvärr åkte rakt ut och fick börja om i Allsvenskan igen. Där har NIF som bekant varit kvar sedan dess. Efter uttåget från Elitserien var PG i kontakt med sex olika klubbar och var nära en flytt, men då hans far gick bort 2001 i cancer, kände han att han ville kvar i hemorten. Efter bra diskussioner med tränare Putte fick han dessutom kaptensrollen. En säsong som blev otroligt bra och där PG växte som både bandyspelare och människa.

Björn Einarsson och Kent Edlund fick sedan 2004 över PG till antagonisten Vetlanda, vilket ledde till en relativt turbulent tid. Att som kapten för Nässjö IF lämna till förmån för ärkerivalen Vetlanda var inte populärt i alla läger. Det blev sju säsonger i Vetlanda där de allt som oftast åkte rakt ut i Kvartsfinalen. 2011 kom lockelsen från Daniel Andersson, som PG växt upp med i Nässjö, om att börja för Lidköpings stora bandylag, Villa Lidköping, som nu påbörjade sin stormaktstid med en suverän inomhushall och mycket publik. Ett semifinallag med chans på SM-Final? Ja, det var hans känsla direkt efter första samtalet och mötet med Villa-Lidköping. 2 säsonger med 1 SM-final (förlust med 6-5 på Studenternas inför 20 000 åskådare) och en semifinalförlust i match 5 blev det. PG pendlade från Nässjö under bägge dessa år, men tredje året stod han inför valet att flytta med familjen till Lidköping eller gå tillbaka till ett satsande Vetlanda. Hans dotter Nova var 3 år och tillökningen med Freja var på väg. Valet blev Vetlanda där han spelade i en säsong. Att jobba och vara pappa i kombination med Elitspel i Vetlanda var inte längre hållbart och det var nu dags att sluta cirkeln och komma tillbaka till DiBlåe.

2014-2024 var han spelare och huvudtränare med en serieseger, men då gick man inte upp direkt och sex raka kvalspel. Målet var att ta upp NIF till Elitserien ännu en gång och snart är tiden kommen för det.

Vad har bandyn betytt för dig?
Bandy har jag vuxit upp med, den har präglat mitt liv, all planering har gjorts efter bandykalendern, min fru har efter många år blivit bandyintresserad, Mina barn gillar idrott och bandy. Jag har genom min karriär och framgångar blivit PG i Nässjö Stad. Det har självklart även gjort att jag sitter med det arbete jag har idag. Anställd som Bandyinstruktör på NIU Bandygymnasiet i Nässjö och anställd som Klubbchef på Nässjö GK. Idrott och bandy har format mitt liv och bandyns betydelse är enorm.

Vad har NIF betytt för dig?
Nässjö IF är den förening som jag växte upp med, när vi spelade landbandy med kompisar på fritiden eller i skolan så var man någon av sina idoler i Nässjö IF. 1990-talet var man i slutspel, jag har sett NIF – Tranås Bois inför dryga 5 000 i publiken. Mina lagkamrater från ungdomsåren är mina vänner. Man fick en plats att vara på och man fick tävla, vinna och förlora tillsammans med andra.  Vill också framhäva Röda Bollens betydelse i att man tidigt tyckte det var häftigt att andra hejade på. Det vi gjorde på planen under match och träning hade betydelse för andra. Nu i dagens samhälle tror jag Nässjö IF, och alla andra föreningar, har en ännu större betydelse i att ta hand om våra unga. Idrotten formar våra ungdomar i att ta hand om andra och sig själva.

Isac Igesten är en av alla hjältarna i Röda Bollen som stöttar Nässjö IF i både med och motgång. Han är vice ordförande och reser land och rike runt med Nässjö IF och just detta år när han fyller 24 år har han givetvis sett alla de 24 allsvenska matcherna. Det är det han och kompisarna i RB kallar en Perfect Season! Isac är uppvuxen i Malmö och han flyttade till Nässjö för fem år sedan, efter att hans kusin Malin Frank tipsat om ett jobb på Tura Scandinavia. Hans Pappa Christer Arne Igesten tog SM-Guld i bowling 1993,1994,1996 och 1997 för Elbogen i Lag. Hans farfar var legendaren Arne “Byllen” Igesten, som både spelat och varit ledare i NIF.  Byllen spelade under mitten av 1940- och 50-talet och var bland annat med i laget som tog SM-guldet 1949. Efter karriären fortsatte han att vara engagerad i klubben och var även lagledare för A-laget.

Arne “Byllen” Igesten blev 89 år och dog dagen innan hans 90-års dag. Isacs farmor är fortfarande i livet och fyller hela102 år i år. Läs gärna denna härliga artikel från hennes 100 års dag: Brita Igesten fyller 100 år: ”Jag lever på som vanligt” – Smålands Dagblad

Ovan lagbilden från 1965 när Nässjö IF vunnit den allsvenska södergruppen och där Arne Byllen Igesten syns i hatten längst till vänster i bakre raden och med Meier i toppluva fjärde från vänster i bakre raden tillsammans med bland annat Jane ”Habo” Johansson och Uno Wennerholm. 1965 var senaste året som Nässjö IF vunnit serien och mer information om detta hittar du här: 50 år sedan NIF tog hem serieguld i den högsta serien / Nässjö IF 

Ovan ses klubbor från matchen Sverdlovsk-Nässjö från 1958, Sverige – Finland 1965 i Nässjö, En minnesgåva till Byllen signerad av bland annat Pelle Engstrand och skridskoskenor från förr. Bandykulturen är något vi alla ska vårda med stolthet och föra vidare till kommande generationer. Att denna önskan realiseras i verkligheten är 24-årige Isac ett av många levande bevis på. Han har spelat fotboll, innebandy och givetvis även testat bowling med tanke på hans pappas intresse och meriter. Bandy är inte lika vanligt i Malmö, så det har Isac inte spelat i organiserad form. Idag pluggar han till automationsingenjör på TUC i Tranås och tar examen nästa år. Malin lockade Isac till Nässjö, men det var Gustav Nylander och Jack Nylander som lockade med honom in i gemenskapen i Röda Bollen och där är Isac enligt egen utsago numera fast för alltid. Kusinbarnet (Maximilan Frank) spelar i Nässjö IF U17-lag, så det blir mycket bandy för Isac.

Det är fascinerande att se Isacs engagemang och hur väl han återger avgörande matchdetaljer från både denna och tidigare säsonger. Vi kommer bland annat in på säsongens tidigare match mot Tillberga, där det blev förlust med 5–4 efter att TB Västerås kvitterat på straff och avgjort i slutskedet av matchen. Gemenskapen på läktarna och bussresorna är nästan halva anledningen till hans stora engagemang för bandyn och Nässjö IF, där det under säsongen bland annat inneburit resor till Rättvik (466 km enkel resa) och Ljusdal (471 km enkel resa).

Han hoppas dock slippa förra årets upplevelse på bortaplan mot Djurgården, där han blev slagen med en flaska i huvudet och fick uppsöka akut sjukvård för att sy. Han fick även gipsa armen, efter att blivit sparkad av de maskerade angriparna när han låg ner och försökte skydda sig. Det fanns inga ordningsvakter eller poliser på plats för att förhindra detta, vilket givetvis var ett underbetyg till arrangören. Det var dock betydligt bättre på årets match, som dock slutade med en jobbig förlust med 6-2 efter att matchen hade tvingats flytta från Östermalms IP till Gubbgängen i andra halvlek beroende på dålig och för spelarna farlig is.

Varje år anordnar Röda Bollen bilbingo 15 lördagar mellan mitten av maj till slutet av augusti (2027 är det 14/5 till 20/8 som gäller) för att finansiera sin verksamhet, men även för att sprida glädje och sammanhang till deltagarna. Ett härligt arrangemang där 16 medlemmar från Röda Bollen helt ideellt ställer upp för föreningen. Riktigt härligt att se att det fortfarande finns personer som ställer upp för något som är större än det egna jaget! Det ger hopp för framtiden!

Vad har bandyn betytt för dig?
Jag gillar bandyn för att spelet är så pass snabbt! Skridskoåkningen och passningskombinationerna är fantastiska och skall upplevas live från läktarplats. Mitt engagemang för Röda Bollen består till 50 procent av gemenskapen och 50 procent av själva sporten i sig. Bandyn är en liten mindre sport, vilket gör att det är lättare att få en personlig kontakt med spelarna. Efter en Perfect Season (att se alla matcherna på plats), ser jag fram en ny sådan i Elitserien med Nässjö IF på plan och med stor uppslutning från oss i Röda Bollen på läktarna. Onsdagar och lördagar är redan inritat i kalendern för nästa säsong.

Vad har NIF betytt för dig?
Nässjö IF är hjärtat av Nässjö – vi är en idrottsstad och bandyn är ett sätt för unga att få ut sin energi och bygga en framtid tillsammans. Mitt NIF-hjärta är väldigt stort och föreningen är något som betyder mycket för mig, veckans alla dagar. Det är stort att vara en del av DiBlåe som har betytt väldigt mycket för familjen Igesten i många generationer och det är härligt att vara med och föra traditionen vidare.

Med över 1 600 personer på läktaren visade Nässjö att bandyintresset lever, att folk bryr sig och fortfarande engagerar sig för bandyn och Nässjö IF. Det var trångt, elektriskt och långt bortom en vanlig vardagsmatchkänsla. Det visar potentialen i både laget, staden som bandystad och att Nässjö IF kommer att skapa något stort tillsammans.
Stort tack till Meier, PG och Isac för fantastiska timmar tillsammans! Ni har alla gjort viktiga insatser för att Nässjö IF och Idrottshubben vet att det kommer ni fortsätta att göra i både med och motgång.  Christoffer Darell stort tack för ett helt makalöst intro och allt du gör för Nässjö IF!  Introt hittar du HÄR. Nässjö IF:s egen låt; Mot toppen av vårt land, kan du lyssna på HÄR.

Isak Igesten tillsammans styrelsekollegorna i Röda Bollen, ordförande Moa Lundman och kassör Gustav Åkesson på O´Learys innan matchen mot TB Västerås. De hälsar alla hjärtligt välkomna tillbaka till Stinsen Arena ikväll !