Har du också sett programserien Sista Procenten på TV där programmet inleds med orden: ”Att våga vara innovativ handlar om att våga vara först. Att ta del av ny teknik, men också våga när det gäller. Att ständigt vara öppen, kreativ, nyfiken och orädd. Det är vår sista procent”. Idrottshubben hade den stora förmånen att träffa Andreas Almqvist, som medverkade i avsnitt fyra, samma dag som Sverige tog hem hela sprintpallen i OS den 10 februari 2026! Det blev med andra ord en helt fantastisk skiddag för oss som följdes upp med ytterligare ett guld och silver för Frida och Ebba den 12 februari. Utöver många års hård träning, bra gener, bra ledare och målmedvetenhet hos Linn, Jonna, Maja, Frida och Ebba finns det något annat bakom framgången?

En viktig beståndsdel i all längdskidåkning är att hitta rätt med vallningen. Skillnaden mellan den snabbaste och långsammaste vallningen kan i tester vara 10 – 40 sekunder i ett 15 km lopp. Dessa sekunder kan vara skillnaden mellan succé och besvikelse. Resultatet handlar alltså inte bara om fysisk form – utan om hur idrottare, utrustning och underlag samverkar med naturens krafter på snö och is.

Andreas ingång är att han sedan 2013 arbetar med att flytta fram forskningsfronten inom tribologi (läran om friktion och slitage) och idrottsteknologi, t ex kontaktmekanik, flöden i tunna spalter och friktion vid skidåkning. Nina Lintzén snöforskare vid Luleå Tekniska Universitet (vinnare av bl.a. Nordenskiöldsloppet, 3:a i Tjejvasan) och Andreas började med spannmätning beroende på temperatur och med hans egna fokus på hur ytojämnheter påverkar förhållanden i både smorda och osmorda kontakter i lager, i hydraulmotorer, i tätningar har det ena lett till det andra. Forskarteamet vid Luleå tekniska universitet har i skrivande stund flera pågående projekt för att förstå hur skidans spann, styvhet, slipstruktur, vallning och rillning påverkar glidet för olika snötyper men även hur man optimerar utrustningen som skida, bindning, pjäxa, stav och kläder, i förhållande till den aktive.

Den 11 och 12 februari 2026 stod alla stjärnorna rätt och med förberedelser gjorda på ett optimalt sätt, var succén för det svenska landslaget ett faktum. Häng med när vi pratar beräkningstribologi med en mycket inspirerande professor, med stor förmåga att förklara invecklade saker på ett enkelt och begripligt sätt. Det är det vi kallar kunskap på riktigt!

Projektet Snabba smala skidor som pågått i fyra år med Johan Flodin (prestationsutvecklingschef SOK), Thomas Mårtensson (projektledare SOK), Joakim Sandberg (doktorand LU), Anders Svanebo (vallachef längdlandslaget) och Andreas Almqvist (professor i maskinelement) har fått stor uppmärksamhet och Andreas och Anders medverkade exempelvis på TV4 Nyhetsmorgon den 30 januari.

Du hittar hela inslaget via denna länken: Nyhetsmorgon – Fredag 30 januari

När världens bästa vinteridrottare samlas i OS i Val di Fiemme är det alltså inte bara muskler, mod och millimeter som avgör. I bakgrunden pågår ett tekniskt race där vetenskap och innovation spelar en allt större roll – på snön, på isen och till och med i studion där du ser tävlingen. Prestation på snö och is kontrolleras av en ständig balans mellan:

  • Gravitation – hur kroppen och utrustningen rör sig nedför backarna
  • Aerodynamiskt motstånd – hur luften bromsar hastigheten
  • Friktion – kontakten mellan skidor och underlaget

Dessa krafter påverkas av temperatur, luftfuktighet, vind och hur väl snön eller isen har preparerats. Vilket innebär att det i praktiken handlar om att välja rätt mellan någonstans 100 och 1 000 variabler.

– Sedan tillkommer att olika åkare har olika preferenser. Vissa vill ha bättre fäste för att kunna gå ifrån i uppförsbackarna och andra gillar att ha bättre glid för att gå ifrån i utförsbackarna.

Andreas förhoppning om att vallateamet på plats i Italien med Anders Svanebo i spetsen (med uppdrag från skidförbundet att samarbeta med Luleå tekniska universitet) skulle sätta det rätta valet förverkligades med råge den 10 februari 2026. Helt fantastiskt att vi fick se en helt blågul pall i ett vinter-OS, som normalt brukar domineras av färgerna rött, vitt och mörkblått…

Skidåkarna måste givetvis hela tiden ligga på gränsen för att utveckla sina muskler och lungor och med jämna mellanrum överanstränga sig för att kunna nå nya höjder. Intervaller i överfart, springa och staka i utförsbackar för att vänja kroppen vid ett högre tempo än vad den är van vid. Utveckla sin psykiska förmåga att agera under press, vilket gör att det är många komponenter som måste falla på plats för att du ska nå hela vägen som elitidrottare.

Snö och is – mer än bara vitt underlag
På ett OS-lopp är snön eller isen inte bara en bakgrund – det är en levande, föränderlig yta som påverkar varje sväng, stavtag och kurva. Temperatur, luftfuktighet och hur underlaget prepareras styr hur mycket friktion en skidkant har och hur luften bromsar när det går riktigt fort på skidorna. Andreas poängterar att dessa krafter hela tiden är i rörelse och att team som kan övervaka dem får fördelar jämfört med andra landslag.

– Hemligheten ligger i att kunna veta vad som händer i kontakterna mellan utrustningen och underlaget och hur de förändras beroende på teknik och design. Hur långa glidzoner man ska ha, vilken struktur och vilka vallor man ska använda.

Sensorteknik och datadrivna beslut
Glöm magkänsla och traditionella klockor. I dag använder tränare, materialexperter och arrangörer sensornätverk och avancerade analyser för att mäta allt från glidmotstånd i snön till temperaturvariationer över en hel dag. Med gedigna data kan träningsupplägg skräddarsys, banor optimeras och risker för skador minskas.

Det här är inte science fiction: redan nu finns bärbara enheter och system som validerats i fält som kan spåra hur utrustningen beter sig under verkliga tävlingsförhållanden. För första gången kan detaljerade mätvärden användas direkt i tävlingssammanhang med vetskap om hur tillförlitliga de faktiskt är.

Digitala verktyg förändrar spelet
Allt fler idrotter använder även AI och digitala verktyg i träning och så även inom skidåkningen. Inom kort kommer vi att ha AI-baserade analyser som i realtid kan förklara varför en skidåkare tappar fart med fel tryck mot snön. Digitala replay-system och analytiska verktyg hjälper coacher att göra snabbare och bättre beslut. Samtidigt öppnar tekniken nya möjligheter även för publiken, från augmented reality integrationer till interaktiva statistik och visualiseringsplattformar som gör att även de mest komplicerade samband blir lätta att följa.

– Mellan en åttonde plats och en pallplats kan det skilja mindre än 1 procent i åktid, så det kan vara helt avgörande att ha koll på de små detaljerna, säger Andreas.

Andreas använder givetvis AI när han presenterar sig själv och de egenskaper han besitter. Bilden ovan känns verkligen mitt i prick efter att vi haft förmånen att spendera några timmar tillsammans med honom.

Regler och etik i teknikens tid
Tekniken är kraftfull, men det är viktigt att den håller sig inom de etiska spelreglerna. Internationella förbund har satt gränser: fluorerade vallor är sedan nyligen förbjudna, och det finns strikta regler kring vikt och geometri på utrustning. Målet är givetvis att inte bara de rikaste landslagen ska ha möjlighet att nå de stora segrarna. Sporten ska fortfarande vara rättvis och tillgänglig för alla oavsett ekonomiska resurser.

Andreas betonar vikten av öppenhet, tydlighet och rättvis databehandling, särskilt när tekniken används för att fatta beslut som påverkar placeringar och medaljer.

Han är själv en duktig skidåkare och de tre gånger han har åkt Vasaloppet har han följande fina placeringar: 2013: 762, 2014: 349 och 2016: 555.

Det gör att han kan omsätta sin forskning i praktiken och utvärdera sina olika resultat i praktiken. Andreas vallar dock inte sina egna skidor särskilt ofta. Det gör han enbart inför tävling, som blir någon gång per säsong, däremot är han noga med strukturen och borstar alltid skidorna rena innan passen.

Hur mycket är det då beroende på skidåkarens egen förmåga?
Andreas skruvar lite på sig och gör en uppskattning att cirka 90 procent beror på den egna förmågan (både fysisk och psykisk) och hur tävlingen i sig utvecklas. Det kan vara helt avgörande för hur du kommer in i en kurva på det sättet du har förberett dig på och får en självförtroende boost. Om du är jämbördig, då måste du hitta en annan udd. Står du i ett startfält med 6 åkare där alla har hög kapacitet och du har sämst skidor, kommer du troligtvis inte på pallen.

Från OS-arena till framtidens sportlandskap
För att nå pallen i OS finns det alltså mycket forskning som kan hjälpa dig att nå hela vägen och kan lite förenklat delas in i följande fyra områden:

  • Utrustning och kontakt med underlaget
    Nya material och konstruktioner optimerar hur skidor och skridskor interagerar med snö och is – från vallor till geometrin på kanter.
  • Fysikaliska krafter och optimering
    Förståelsen av drag, friktion och rullmotstånd gör det möjligt att modifiera teknik och bana så att idrottare får snabbare och säkrare åk.
  • Sensorer och datainsamling
    Fältvaliderade sensorer ger realtidsdata om temperatur, friktion och utrustningsbeteende, vilket revolutionerar hur träning och lopp analyseras.
  • Digitalisering i coaching och sändning
    AI och avancerade dataplattformar används inte bara för att utveckla träning utan också för att förbättra tittarupplevelsen och rättvisa bedömningar i tävlingar.

Sammanfattningsvis blir vintersporten alltmer ett tekniskt spel där vetenskap, data och materialutveckling kan ge avgörande fördelar.

Några avslutande råd från Andreas till våra skidåkare och tekniker världen över:

  • Förstå mekanismen och inte bara utfallet. Fråga dig alltid varför och bygg vidare därifrån.
  • Separera resultatet från felkällorna. Säkerställ reproducerbarhet och kvantifiera mätosäkerheten innan ni drar slutsatser om små prestandaskillnader.
  • Optimera systemet, inte komponenten. Spann, struktur, valla och åkteknik samverkar; isolerade effekter leder inte sällan till suboptimering.
  • Testa hypotesdrivet. Använd modeller för att förutsäga effektstorlek innan fälttest och låt mätdata validera eller falsifiera antaganden.

Idrottshubben hoppas få komma tillbaka till Luleå tekniska universitet framöver där etableringen av ett helt nytt laboratorium för idrottsforskning nu tar form. Med ett brett rullband anpassat för realistisk skidåkning, avancerad syreupptagningsutrustning, klimatkontroll och integrerade sensorsystem skapas unika möjligheter att samtidigt mäta biomekanik, energiförbrukning och friktionsegenskaper i kontrollerade men aktivitetsnära förhållanden. Ambitionen är att bygga en internationellt ledande test- och forskningsmiljö där vetenskapligt validerade metoder omsätts i praktiska beslutsstöd för aktiva, tränare och vallare!

Framtidens medaljer avgörs inte bara i spåret – utan också i laboratoriet.

Vill du läsa mer om Andreas Almqvist forskning så titta gärna in på dessa länkar:
* Technology on Snow and Ice: Innovation, Monitoring, and Performance for the Olympic Winter Games Milano Cortina 2026 – Almqvist – 2026 – Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports – Wiley Online Library
* Frontiers | Perceptual consensus on cross-country ski–snow performance: a questionnaire study of experts and non-experts
* Skidan och slipens betydelse https://www.youtube.com/live/QFiOxCSZ5wg?si=t35TEkCl7b_LmTrW
* Ny revolutionerande längdskida framtagen i Luleå: https://www.kuriren.nu/sport/skidor/-salen/artikel/ny-revolutionerande-langdskida-framtagen-i-lulea/ly29yv9j