På senare år har användningen av nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter exploderat bland ungdomar, ofta under täckmanteln att det är ofarligt eftersom det saknar rök och traditionell tobak. Men från träningsplanen till klassrummet smyger sig nikotin in, utan att många förstår hur det påverkar kroppen, prestationen och framtiden. Vi hade förmånen att sitta ner med Helen Stjerna, som sedan 10 år tillbaka är generalsekreterare för A Non Smoking Generation, för att få en djupare insikt i vad vi inom idrotten kan göra för att motverka denna utveckling.

Konceptet Nikotinfri Idrott startades som en del av en bredare satsning för att göra ungdomsidrott helt fri från nikotin. A Non Smoking Generation jobbar tillsammans med andra aktörer för att sprida kunskap om hur nikotin faktiskt kan påverka:

– Kondition och återhämtning – nikotin försämrar musklernas återhämtning efter träning.
– Mental hälsa & inlärning – många unga känner inte till att nikotin kan påverka hjärnan negativt, inklusive koncentration och motivation.
– Normalisering – när ledare, lärare och andra vuxna använder snus öppet normaliseras beteendet för barn och unga.

Målet är enkelt, att nå en överenskommelse om att ingen form av nikotin ska användas när idrott utövas.

Vad innebär det för dig?
Det här handlar inte bara om att säga sluta snusa, det handlar om att skapa en miljö där unga idrottare kan nå sin fulla potential, utan att undergräva sin prestation med en substans som ger både fysisk och psykisk påverkan. Initiativ som Nikotinfri Idrott gör den osynliga verkligheten synlig, och ger både individer och föreningar verktyg att ta ansvar.

Risken för hjärtinfarkt, stroke och cancer ökar. Nikotinet påverkar också hjärnan från första snusen du tar. Många säger att man mår bättre och känner sig lite mer skärpt precis efter man rökt, snusat eller vejpat och så kan det vara. Nikotinet kan ha den kortsiktiga effekten, men så fort nikotinet går ut ur blodet sjunker i stället den kognitiva förmågan. Alltså det blir svårare att koncentrera sig, lära sig och att minnas saker. Många känner då att de behöver ta en ny snus eller vejpa igen för att må bra och för att hjärnan ska fungera normalt igen. Bara en av tio vuxna känner till att nikotin kan orsaka både inlärningssvårigheter och psykisk ohälsa.


Det går snabbt att bli beroende och har man snusat rökt eller vejpat (använt en e-cigarett) mycket kan det ta lång tid för hjärnan att återhämta sig. Förutom att nikotinet kan göra det svårare att lyckas i skolan kan det även ge sömnproblem och försämra dina musklers återhämtning efter träning.

Forskning visar att nikotinet ger en ökad stress och kan leda till att du får ångest, depression eller annan psykisk ohälsa. Nio av tio ungdomar säger att de testat att röka, vejpa eller snusa för att en kompis bjuder eller för att de vill passa in. Ingen ska börja med nikotin, om du eller någon du känner fastnat i ett nikotinberoende prata med din ledare om vilken hjälp som finns att få. Mer information hittar du i denna FILM.

Varför började då Helen engagera sig inom A Non Smoking Generation?
2015 dök det upp en rekryteringannons på Facebook, som en vän till Helenas man skickade med frågan: Är inte detta din fru? Carl-Henric skickade givetvis vidare inlägget till Helen, som svarade: Ja, det är jag!


Hennes pappa hade precis gått bort av rökning, endast 71 år, och hon hade sett hans låga livskvalité den sista tiden där rökningen även hade påverkat hans psykiska hälsa. Helen, som är civilekonom från Uppsala, jobbade som förändringskonsult och var i slutfasen med sina pågående uppdrag och det blev naturligt att kliva in i hennes nya roll som generalsekreterare på A Non Smoking Generation. Hennes mamma lever och mår bra, trots många år med passiv rökning där de tvingade ut Helens pappa på balkongen när han skulle röka. Känns kanske självklart, men det förtjänar ändå att nämnas att Helen själv aldrig testat nikotin, beroende på hennes pappas mående och hennes egna idrottsliga ambitioner. Helen är numera en energisk löpare som bland annat sprungit Ultravasan två gånger.

Hur utbredd är nikotinanvändningen i Sverige idag?
92 procent av eleverna i svenska högstadie- och gymnasieskolor exponeras för vitt snus och e-cigaretter i sin vardag. Nio av tio unga i åldrarna 14-18 år uppger kompisars påverkan som anledning till att testa nya nikotinprodukter och fler än 6 av 10 ungdomar vill ha en helt nikotinfri skoltid.

Debutåldern för nikotin är mellan 13–16 år och 96 procent av alla rökare och snusare har börjat innan de är 20 år. Vi kan alltså göra stora insatser inom föreningslivet, där många är aktiva i denna ålderskategori. 6-10 procent av den vuxna befolkningen röker dagligen eller då och då, medan 63 procent av gymnasieeleverna har testat nikotin.

Skolan är en riskmiljö där nikotin normaliseras och barns hälsa och skolresultat sätts på spel. För snart två år sedan presenterades en utredning som föreslår lagstadgad nikotinfri skoltid. Nu är det hög tid att regeringen inför utredarens förslag, säger Helen Stjerna, generalsekreterare på A Non Smoking Generation.

Sedan 2005 har vi rökfria serveringar och ett samhälle där det nästan inte går att röka någonstans. Tidigare började många röka för den sociala samhörigheten, men varför har rökningen inte försvunnit helt när du måste stå ute i kylan eller uppsöka en undanskymd plats långt bort från övriga när vi samtidigt vet hur farligt rökningen är?

Trots att rökningen gått ner sedan rökfria serveringar infördes 2005 har det totala nikotinanvändandet ökat kraftigt.

50 procent av rökarna dör i förtid, medan 28 procent av snusarna dör i förtid av hjärtinfarkt, stroke, astma och lunginflammation. Både tillgången, reklamen och bruket av nya nikotinprodukter fortsätter att öka – trots att det sedan 2022 är 18 års-gräns och förbjudet att rikta reklam till unga under 25 år.

Tobaksindustrin gör givetvis vad de kan för att behålla sin kundkrets och det vita snuset med skyhöga mängder av nikotin är numera deras nya kassako.

Hur ser utvecklingen ut internationellt?
Forskare vid University of Bath lyfter i en vetenskaplig artikel fram den kraftiga ökningen av e-cigarettanvändning bland barn globalt, där andelen unga användare är betydligt högre än bland vuxna. De betonar att nikotin inte bara är starkt beroendeframkallande utan också särskilt skadligt för den unga hjärnans utveckling, och att det kan påverka minne, uppmärksamhet, sömn och psykisk hälsa.

Forskarna pekar på att Barnkonventionen ger barn rätt till bästa möjliga hälsa och att regeringar därför har ett ansvar att skydda dem från skadliga nikotinprodukter och marknadsföring riktad mot unga. Norge, Nederländerna, Belgien och Frankrike har förbjudit vitt snus och vapes helt. Många länder, bland annat Spanien och Danmark är också på gång med strikta regleringar som att förbjuda alla godisliknande smaker. I artikeln argumenteras det för starkare åtgärder, såsom skärpt ålderskontroll, begränsad marknadsföring, neutrala förpackningar och reglering av smaksättningar, som sätt att skydda barns rätt till hälsa och minska risken för nikotinberoende.

Vad är då nyckeln för att komma till rätta med detta samhällsproblem?
Kunskap är otroligt viktigt för att motivera unga att avstå, men att prata om hjärtinfarkt eller cancer biter sällan eftersom det är något som kommer efter många års bruk och extremt få eller ingen har tänkt bli rökare eller snusare – de flesta tänker ”jag ska bara testa lite nu” och förstår inte hur snabbt man fastnar i ett nikotinberoende. Därför är det otroligt viktigt att sprida kunskap om vad som händer direkt. Att nikotinet sänker den kognitiva förmågan och att det kan bli svårt att koncentrera sig och minnas saker. Att prestationsförmågan försämras relativt snabbt och att det tar längre tid för kroppen att återhämta sig. 9 av 10 unga säger att kompisars påverkan är en anledning till att börja och därför behöver vi helt nikotinfria miljöer där unga slipper exponeras. Att sprida kunskap är otroligt viktigt men det räcker inte. Vi måste göra mer som samhälle.


Helen är tacksam att bägge hennes söner (snart 20 respektive 22 år) har klarat debutålders fönstret på 13–16 år. Ingen av dem har nämligen använt nikotin, vilket gör att chansen är stor att detta ska vara livet ut.

A Non Smoking Generation arbetar efter tobakskonventionens riktlinjer med vetenskapligt stöd för vad som är effektfullt när det gäller tobaksprevention. En enkel förklaring till konventionens alla artiklar är att man behöver minska både utbud, tillgång och efterfrågan. Det innebär att försäljningen behöver begränsas (eller helst förbjudas) och produkterna behöver bli dyra med hjälp av skatt (som även kan finansiera kunskapsspridande informationsinsatser). De behöver också bli mindre attraktiva genom att inte marknadsföras som eller se ut som och smaka godis. Sist men inte minst behöver vi sprida fakta om hur skadliga produkterna är – både för hälsa och hållbar utveckling, samt skapa helt tobaks- och nikotinfria miljöer för att inte normalisera bruket och förhindra ”smittspridningen”.

Barn har lagstadgad rätt till både kunskap och hälsa! För att tillgodose detta krävs omfattande kunskapshöjande insatser, att digitala plattformar blir fria från tobaksindustrins reklam och att nikotin inte får smaka som eller säljas billigare än godis, säger Helen Stjerna.

Sedan 2013 driver de projektet Tobaksbarn med stöd av Sida genom ForumCiv (2013-2022) och av Cancerfonden och Hjärt-Lungfonden (2023-2024). Projektet består huvudsakligen av en föreläsningsturné med målet att öka medvetenheten och kunskapen om tobaksindustrins långtgående globala konsekvenser som barnarbete, fattigdom, ojämlikhet samt miljöförstöring. Kunskapen ska i sin tur skapa engagemang och motivation för att stärka valet att avstå från nikotinkonsumtion. 2024 tilldelades de Världshälsoorganisationens prestigefyllda pris World No Tobacco Day Award för sitt projekt som bidrar till att förebygga och begränsa tobakens alla skadeverkningar. Vill du vara med att göra skillnad i detta projekt, hör du av dig till: tobaksbarn@nonsmoking.se

Vi ser att kunskap gör skillnad. När unga får korrekt information om hälsorisker, barnarbete och miljökonsekvenser ökar motivationen att avstå. Vi ser också att vuxnas ställningstaganden spelar större roll än många tror, säger Helen Stjerna.

Idrottshubben tackar för intressanta timmar och hoppas att dessa rader kan inspirera många att göra skillnad i strävan att uppnå ett Sverige utan nikotin! Ytterligare bra information hittar du HÄR.