Vad händer med en idrottsförening när man lyfter blicken från nästa match, träning eller säsong och börjar planera för de kommande tio åren? Det är den frågan som ligger bakom Idrottsrummet.

För två år sedan började Idrottsrummet undersöka vad som egentligen krävs för att stärka svensk idrott. Inte på planen, utan vid sidan av den. För det är där många av de avgörande frågorna finns: ekonomin, organisationen, ledarskapet, medlemsutvecklingen, intäkterna, ideella krafter och föreningens förmåga att fatta rätt beslut i rätt tid.

Det finns otroligt mycket engagemang och fantastiskt många idéer ute i våra föreningar. Men frågan är: vad ger störst värde tillbaka? Hur bygger vi en struktur som gör att idéerna också blir verklighet säger Manuel Lindberg som tillsammans med Janne Åkerlund är grundarna av Idrottsrummet.


Från vision till verklighet

Många föreningar vet ungefär vart de vill, men betydligt färre har en tydlig bild av hur de ska ta sig dit. Idrottsrummet hjälper föreningar att bygga den strukturen och arbetet kan börja med de mest grundläggande frågorna:

Vilka är vi? Varför finns vi? Vad vill vi uppnå? Vilka vill vi vara som förening?

Därifrån arbetar Idrottsrummet tillsammans med föreningen från vision, mission och verksamhetsidé till värdegrund, konkreta mål och en färdig verksamhetsplan.

Målet är att skapa något som faktiskt går att använda och inte ytterligare ett dokument som hamnar i en pärm.

En förening ska kunna få ner sin långsiktiga riktning i en tydlig plan. I vissa fall handlar det om en 10-årsplan på ett tiotal tydliga bilder som styrelse, ledare, anställda och medlemmar kan förstå och samlas kring.

För när riktningen är tydlig blir också besluten enklare. Vad ska vi göra? Vad ska vi inte göra? Vad ska vi prioritera?


Beslut som bygger på fakta – inte magkänsla

En viktig del av Idrottsrummets arbete är att hjälpa föreningar förstå sin omvärld. Med hjälp av bland annat SCB-data, LOK-stöd och egenutvecklade modeller för omvärldsanalys går det att få en helt annan bild av föreningens framtida förutsättningar.

Hur ser befolkningsutvecklingen ut i kommunen? Hur många barn kommer det att finnas om fem eller tio år? Hur förändras åldersstrukturen? Vilka grupper flyttar in och vilka flyttar ut? Hur ser föreningens utveckling ut jämfört med andra föreningar?

Och kanske viktigast: Vad betyder allt detta för just vår förening?

Idrottsrummet har under de senaste 1,5 åren arbetat med omkring 25–30 föreningar inom bland annat fotboll, ishockey och handboll, med fokus på att förstå framtiden och ligga steget före.

För det går att se förändringarna långt innan de syns i medlemsregistret.

Sverige förändras – och föreningarna måste förändras med det

Barnafödandet har minskat kraftigt jämfört med åren före pandemin och samtidigt förändras befolkningens åldersstruktur. I flera delar av Sverige kommer gruppen äldre att växa betydligt snabbare än gruppen barn och unga. Det betyder inte bara färre potentiella barn- och ungdomsmedlemmar. Det betyder också nya möjligheter.

Många yngre pensionärer har både tid, erfarenhet, ork och vana av föreningslivet. Här finns en enorm potential för föreningar att bygga nya funktionärsgrupper, engagera fler ideella krafter och skapa nya sammanhang.

Idrottsrummet hjälper föreningen att se båda sidorna: Vilka utmaningar väntar oss och vilka möjligheter skapas samtidigt?


Ekonomin, var finns pengarna?

En annan central del av Idrottsrummets arbete handlar om föreningens ekonomi. För samtidigt som kostnaderna ökar har många av föreningarnas traditionella intäktskällor stått relativt stilla.

Bidragen har inte utvecklats i takt med kostnaderna, sponsorintäkterna är inte självklara och när ekonomin behöver stärkas återstår ofta föräldrarna som betalande part.

Medlemsavgifter, serviceavgifter, cuper, kakor, försäljningar och egna evenemang Men måste det vara så?

Idrottsrummet genomför intäktsanalyser för att identifiera var föreningen har möjlighet att förbättra sin ekonomi. Det kan handla om ganska små förändringar som får stor effekt.

Om föreningen arrangerar en fotbollscup –går det att göra några enkla justeringar för att skapa 20 000 eller 30 000 kronor mer i intäkter? Är medlemsavgifterna rätt utformade? Finns det intäkter som föreningen inte har identifierat?

Finns det aktiviteter som kräver mycket arbete men ger för lite tillbaka? 20 000 kronor här och 30 000 kronor där kan göra stor skillnad.

Och framför allt: pengarna kan användas till det som verkligen betyder något – fler ledare, fler plantider, större grupper, bättre verksamhet och möjligheten för fler barn och ungdomar att vara kvar längre.


Mer än en ekonomisk analys

Idrottsrummet handlar inte om att komma in och tala om för en förening att den gjort fel. Tvärtom.

Alla föreningar har av olika anledningar hamnat där de är. Vår uppgift är inte att säga att någon har gjort fel. Vår uppgift är att hjälpa föreningen förstå var den befinner sig och vilka möjligheter som finns framåt säger Manuel.

Det kan vara en intäktsanalys, omvärldsanalys eller en bredare affärsanalys, men alltid med samma mål: Att konkretisera, prioritera och få saker att hända.

Klubbchefen behöver också ett bollplank

Idrottsrummets arbete handlar inte bara om föreningens ekonomi och strategi. En viktig del är också människorna som ska få organisationen att fungera.

En undersökning av 128 elitföreningar inom fotboll, ishockey, innebandy, handboll och bandy gav en tydlig bild. Klubbchefsrollen är tuff.

Under en tioårsperiod har den genomsnittliga tiden på posten minskat från omkring fem år till tre år. Under de senaste sex–sju åren har omkring 300 personer haft klubbchefsrollen i de undersökta föreningarna. Det är en roll som ofta är både komplex och ensam.

Klubbchefen ska kunna ekonomi, personal, organisation, kommunikation, sponsring, föreningsfrågor och samtidigt hantera sportsliga resultat och höga förväntningar. Styrelsen finns där, men är inte med i vardagen på samma sätt och en klubbchef har sällan samma resurser eller stödstrukturer som en chef i näringslivet.

Därför behövs ibland något så enkelt och så värdefullt, som ett bollplank. Någon som har erfarenhet, någon som kan ställa rätt frågor, någon som kan hjälpa till att sortera vad som faktiskt behöver göras.

Idrottsrummet erbjuder även stöd och mentorskap för klubbchefer och föreningsledare med erfarenheter från verkligheten och förståelse för de speciella förutsättningar som råder inom idrotten.


10 000 timmar för svensk idrott

Idrottsrummet har efter lagt 10 000 timmar på att anlysera data från LOK-stöd, SCB mm med en tydlig ambition: Att bidra med denna kunskap för att stärka svensk idrott – vid sidan av planen.

För svensk idrott behöver inte bara fler tränare, spelare och ledare, den behöver också fler som bygger organisationerna bakom verksamheten.

Fler som utvecklar ekonomin, fler som analyserar framtiden, fler som skapar struktur, fler som vågar ställa frågan: Hur kan vi göra det här lite bättre?

Framtidens förening måste tänka längre

Konkurrensen om barn och ungdomar ökar. Det föds färre barn. Barn börjar med fler aktiviteter i allt yngre ålder, men konkurrensen om deras tid är enorm. Idrotten konkurrerar inte bara med andra idrotter, utan också med skärmar, spel och ett samhälle där allt fler aktiviteter slåss om samma timmar.

Samtidigt blir det allt viktigare att få barn och ungdomar att stanna kvar längre. Att få en 12-åring att fortsätta ytterligare några år är inte bara viktigt för föreningens medlemsutveckling, det är också en samhällsgärning.

Och det börjar med att förstå varför barnen slutar. Varför tappar vi flickor? Varför väljer vissa familjer bort oss? Hur kan vi skapa plats för fler? Hur kan vi göra det möjligt för fler att ha råd? Hur kan vi maximera våra träningstider och grupper? Och hur kan föreningen använda sina resurser smartare?


Från statistik till handling

Idrottsrummet nöjer sig inte med att leverera siffror. SCB kan visa hur befolkningen förändras, LOK-statistiken kan visa hur föreningens verksamhet utvecklas, ekonomiska data kan visa var pengarna tar vägen, men det viktiga är vad föreningen gör med kunskapen.

Därför arbetar Idrottsrummet hela vägen från fakta och analys till konkreta beslut och genomförande. En analys kan visa att en förening tappar ungdomar. Nästa fråga blir: Vad gör vi åt det?

En ekonomisk analys kan visa att en cup har potential att ge betydligt mer. Nästa fråga blir: Hur gör vi förändringen? En omvärldsanalys kan visa att antalet barn i området kommer att minska.

Nästa fråga blir: Hur positionerar vi oss innan förändringen slår igenom?

Det är där Idrottsrummet vill göra skillnad.

En partner för föreningens nästa steg

Idrottsrummet arbetar med förbund, ligaföreningar och enskilda föreningar, i olika format och med olika behov. Ibland behövs en konkret analys, ibland behövs en långsiktig strategi, ibland behövs ett bollplank och ibland behövs någon som helt enkelt hjälper föreningen att få saker gjorda.

För målet är inte att skapa fler rapporter, målet är att skapa starkare föreningar. Föreningar som vet vart de är på väg, som förstår sin omvärld, som har kontroll på sin ekonomi, som kan fatta bättre beslut och som kan lägga mer kraft på det som är allra viktigast: Att ge fler människor möjlighet att vara en del av idrotten, längre. Vi kommer att återkomma med fler intressanta artiklar inom detta område. Håll utkik!