På Linköpings Idrottsgymnasium behöver du inte välja mellan att satsa på skolan och att satsa på dig själv som idrottare. Här får träningen vara en självklar del av skoldagen oavsett om drömmen är ett landslag, en elitkarriär eller helt enkelt ett liv där träning och rörelse är en viktig del av vardagen.
Nu går Linköpings Idrottsgymnasium in på sitt fjärde år och på kort tid har skolan vuxit till en miljö med omkring 460 elever, 30 lärare och en stor grupp idrottsinstruktörer. Det finns en sak som förenar eleverna: Idrotten.
Vi är ett lag, säger rektor Espen Surén och det gäller oavsett vilken idrott du håller på med.
Från konståkning till basket – här finns plats för många
Linköpings Idrottsgymnasium erbjuder fyra gymnasieprogram: Ekonomi, Samhällsvetenskap, Naturvetenskap samt Barn och fritid. Till det kommer ett stort utbud av idrott, där skolan i dag har 13 olika idrottsprofiler, där elever bland annat kan träna konståkning, golf, handboll, ishockey, simning, fotboll, padel, tennis, dans, beachvolleyboll, basket och ridning.
För den som satsar på sin idrott finns både NIU – Nationell idrottsutbildning – och LIU – Lokal idrottsutbildning. Det finns med andra ord både nationellt och lokalt intag, men du behöver inte vara elitidrottare för att passa in.
Du kan också vara den som helt enkelt älskar att träna och det är just det som gör skolans idrottsmiljö speciell: det finns ingen enda idrott som dominerar. Här möts hockeyspelaren, dansaren, simmaren, fotbollsspelaren, golfaren och eleven som tränar för att må bra.
Alla har något gemensamt, de gillar att röra på sig.
Simningen, från tidiga morgonpass till kvällsträning
Under vårt besök träffade vi också skolans idrottskoordinator Magnus Blårand. Han är spindeln i nätet mellan skolan och tränarna på de olika idrottsprofilerna och har koll på allt från att följa upp NIU-idrottarna till att boka anläggningar och vägleda tränarna i Skolverkets kursmål. Samtidigt är han ett av skolans ansikten utåt när det gäller idrottssatsningen.
Men bakom alla praktiska delar finns ett tydligt mål: att få skola och elitidrott att fungera tillsammans. För simmarna innebär det att satsningen är betydligt mer än några extra timmar i bassängen varje vecka. Det handlar om att skapa en vardag där träning, skolarbete och återhämtning får plats och där simningen kan utvecklas utan att resten av livet behöver stå tillbaka.
Vi gläds åt varandras framgångar och stödjer varandra i motgångar, säger Magnus, som själv spelat ishockey i många år.
Simträningen kan bestå av simpass och gymträning, samtidigt som eleverna har möjlighet att träna tillsammans med Linköpings Allmänna Simsällskap, LASS, på kvällar måndag till fredag och även på lördagsmorgonen.
För en idrott där träningsmängd och kontinuitet spelar stor roll är det en stor fördel att kunna få ihop vardagens olika delar och just träningstiderna har förändrats mycket.
I och med den nya simhallen finns det idag betydligt bättre och mer optimala möjligheter att bedriva simträning än tidigare. En viktig skillnad är hur bassängens banor kan användas och delas upp. Där det tidigare kunde handla om omkring åtta banor samtidigt, finns i dag möjlighet att använda betydligt fler banor vid samma tillfälle.
Totalt finns 20 banor, varav sex är reserverade för motionssim, och dessutom en undervisningsbassäng med ytterligare sex banor. Det ger helt andra möjligheter att bedriva organiserad träning, fler banor betyder helt enkelt mer plats. Mer plats betyder bättre förutsättningar för olika grupper att träna samtidigt och för simmarna innebär det en träningsmiljö där skola och idrott kan fungera tillsammans på ett mer genomtänkt sätt.
Från simmare till tränare
Under vårt besök träffade vi också Emelie Gidlöv i hennes roll som simtränare på Linköpings Idrottsgymnasium. Hon har simmat i princip hela sitt liv och redan som treåring började hon simma och fortsatte själv aktivt fram till 20-årsåldern.
Nu är det tränarrollen som lockar och det finns något fint i den övergången. Att gå från att själv stå på startpallen till att hjälpa nästa generation simmare att utvecklas.
För Emelie handlar det därför inte bara om tider, teknik och träningspass. Det handlar också om att förstå vad som krävs för att utvecklas som idrottare och att kunna förmedla det vidare.
Det är precis den typen av kompetens som behövs i en idrottsmiljö där ungdomar både ska kunna prestera och må bra.
Handbollen, erfarenhet från skolbänken till landslaget
Även på handbollsplanen fick vi under besöket möta en tränare med en gedigen bakgrund inom sporten. Patrik Olsson har fem landskamper på meritlistan och har under sin karriär spelat på hög nivå både i Sverige och utomlands.
Han kommer ursprungligen från Orust och började sin handbollsresa där. Vägen gick sedan vidare via Sävehof som junior, Kärra i division 3 och vidare till Vasitern i Angered, där han spelade fyra år.
Därefter följde fyra år i Kroppskultur i Uddevalla innan karriären tog honom utomlands. Först till Kolding i Danmark, där han spelade mellan 2005 och 2008, och sedan vidare till Holstebro. Positionen? Mittsexa.
En roll som kräver både fysisk styrka, tajming och förmågan att läsa spelet. Under karriären fick Patrik också möta och spela tillsammans med stora namn inom svensk handboll, däribland Kim Andersson. Han känner också till det med klister i handbollen…
Från spelare till tränare
Att Patrik i dag arbetar med ungdomar inom handbollen känns därför som en naturlig fortsättning på hans egen resa. Han har själv fortsatt sin tränarbana inom handbollen och på herrsidan är han numera verksam i RP.
Det ger eleverna möjlighet att möta en tränare som inte bara kan beskriva elitidrott på teorinivå, han har själv varit där.
Han vet hur det känns att träna för att bli bättre, att spela matcher där marginalerna är små, att kombinera idrott med utbildning och att utvecklas steg för steg.
Det är också en viktig del av Linköpings Idrottsgymnasiums idé: Kunskap ska inte bara finnas i böckerna, den ska gå att använda.
På handbollsplanen blir det tydligt, teknik ska tränas, spelförståelse ska tränas, samarbete ska tränas och precis som i skolan krävs närvaro, repetition och tålamod. Det finns inga genvägar.
Tre pass i veckan, på skoltid
Idrotten är inte något som eleverna behöver klämma in efter skolan, den är en del av skoldagen.
I årskurs ett tränar eleverna två pass i veckan, totalt tre timmar. I årskurs två och tre ökar det till tre pass, totalt fyra och en halv timme i veckan. Utöver det har eleverna den vanliga idrottsundervisningen, men träningen handlar om mer än själva passen.
På kursen Träningslära får eleverna bland annat lära sig om kost, sömn, muskler och leder. Målet är tydligt: Eleverna ska kunna bli sina egna tränare.
Vi vill ge eleverna kunskapen att förstå sin egen kropp och sin egen träning, säger Lina Szymanska som är heltidsmentor och även jobbar med marknadsföring.
Det handlar om att förstå varför man tränar, hur kroppen fungerar och hur man kan bygga en hållbar idrottskarriär, men också en hållbar vardag.
”Du måste träna på det du vill bli bra på”
På skolan finns en tydlig koppling mellan idrott och studier. Vill du vara bra på matchen måste du vara bra på träningen och samma princip gäller i klassrummet. Det går inte att vänta till dagen före provet och hoppas att allt ska falla på plats.
Ska du tävla i maj måste du träna hela vägen från september och det är samma sak med kunskap, säger Espen.
Därför prioriteras studiero och närvaro högt. Lektionerna ställs inte in i onödan och det som händer på lektionerna är viktigt, inte bara själva provet.
Precis som i idrotten är det de återkommande impulserna, repetitionen och det hårda arbetet som bygger resultat över tid.
100 procent behöriga lärare och idrottsinstruktörer som kan sin sak
Bakom satsningen finns både lärare och välutbildade idrottsinstruktörer. Skolan har 100 procent behöriga lärare och en stor grupp instruktörer med kompetens inom olika idrotter.
En av dem som verkligen personifierar kombinationen mellan skola och idrott är skolans heltidsmentor Lina. Hon arbetar bland annat med marknadsföring, stöttar elever och pedagoger och ingår i elevhälsan. Hon har arbetat inom skolans värld i 19 år och självklart tränar hon.
Löpning, styrketräning och rörlighet är en del av vardagen. På luncherna tränar personalen tillsammans och gymmet i Sporthallen blir ytterligare en naturlig mötesplats.
Det säger något om miljön. Idrotten är inte bara något man undervisar om, den finns i vardagen.
Från fotbollsplanen till klassrummet
Skolans rektor har även han en stark koppling till idrotten. Fotbollsbakgrund, bland annat från Eneby BK, där han spelade i division 3. Han var med och vann Östgötacupen 2002 efter en final mot självaste IFK Norrköping.
Han har också arbetat som lärare och fysioterapeut och har omkring 20 års erfarenhet från skolans värld. Anatomi, idrott, hälsa och träning är områden som följt honom genom yrkeslivet.
Hans syn på rörelse handlar mycket om att skapa en bred grund, en idrottare kan utveckla fantastiska egenskaper, men om träningen blir för ensidig kan andra rörelsemönster gå förlorade.
Därför behövs variation, styrka, rörlighet, kondition, koordination, balans och framför allt: glädjen i att röra sig.
Här finns redan landslagsidrottare
Satsningen märks också i resultaten. Bland skolans elever finns landslagsutövare inom bland annat ishockey, taekwondo, fäktning och golf.
Tre ishockeyspelare, en taekwondoutövare, en fäktare och tre golfare har representerat sina landslag. Samtidigt är ambitionen att miljön ska vara öppen för alla, du behöver inte komma dit med en landslagsdröm.
Kanske vill du bara fortsätta träna fotboll samtidigt som du pluggar ekonomi. Kanske älskar du ridning, kanske vill du utvecklas inom styrketräning eller så har du hittat en idrott som du aldrig tidigare testat och vill se vart den kan ta dig.
Här behöver du inte vara bäst för att höra hemma.
En skola där vuxna ser eleverna
Det finns också något som är svårt att skriva in i ett schema eller en kursplan: relationerna. Rektorn beskriver det som viktigt att vuxna på skolan är ute bland eleverna, pratar med dem och faktiskt ser vad som händer.
Att bry sig, att kunna guida när det behövs, att vara närvarande. För ungdomar handlar gymnasiet trots allt om mycket mer än betyg och träning. Det är några av åren då man börjar forma sin egen väg framåt. Därför är närvaro en central del av skolans arbete.
Du förväntas komma till skolan, du förväntas delta, du förväntas göra jobbet. Inte för att någon vill göra livet svårare för dig, utan för att du inte kan bli bättre på något du inte tränar på.
”Vi är ett lag”
Det är kanske den enklaste beskrivningen av Linköpings Idrottsgymnasium. Vi är ett lag. Ett lag med olika program, olika idrotter, olika ambitioner och olika personligheter, men med en gemensam faktor: Idrotten.
Här kan en elev på Natur träna handboll tillsammans med en elev på Samhäll. En hockeyspelare kan möta en dansare, en elitidrottare kan träna sida vid sida med någon som framför allt vill må bra och hålla sig aktiv.
Det är inte samma mål som gör gruppen stark, det är gemenskapen.
För dig som vill träna och plugga
Så varför ska du söka till Linköpings Idrottsgymnasium? Kanske för att du vill träna på skoltid, kanske för att du vill utvecklas inom din idrott, kanske för att du vill kombinera en seriös utbildning med en aktiv vardag. Eller kanske för att du helt enkelt inte vill behöva välja mellan att vara elev och att vara idrottare.
Du behöver inte vara bäst – bara gilla att utvecklas! säger Lina.
På Linköpings Idrottsgymnasium finns alltså fyra gymnasieprogram, många olika idrotter, nationella och lokala idrottsutbildningar och en miljö där rörelse är en naturlig del av vardagen, men det finns också en tydlig tanke bakom allt: Vill du bli bättre måste du träna.
Det gäller på planen, i bassängen, på gymmet och i klassrummet. Det är därför Linköpings Idrottsgymnasium vill att du ska vara med. Kom som du är, hitta din idrott, gör jobbet och utvecklas tillsammans med andra.
På nästa besök kommer vi följa med ut på några av de andra idrotterna som Linköpings Idrottsgymnasium erbjuder sina elever. Håll utkik, för snart kommer nästa artikel.
