”100 procent svensk och 100 procent syrian, alltså 200 procent.” Det är typiskt Charbel Gabro, med humor, värme och en stark förmåga att berätta om det svåra har han blivit utsedd till Årets talare i Sverige två gånger. Nu tar han nästa steg i sitt berättande, som författare. I samband med ett välbesökt boksläpp på Norrköpings Stadsbibliotek presenterade Charbel sin bok Flyktingsorg, en bok som vill öka förståelsen för vad en flykt kan innebära, inte bara för den som lämnar sitt land, utan också för generationerna som kommer efter.

Boken handlar om sorg, identitet, familj och de erfarenheter som kan följa en människa långt efter att själva flykten är över. Framför allt handlar den om att våga känna igen sig själv.

Redan förordet i boken är magiskt:
”Jag kan inte ta mitt facit in i ditt hjärta. Jag kan inte ge dig svaren du behöver. Men jag kan ställa frågor. Jag kan väcka någonting i dig. Magin ligger inom dig själv.” Sedan fortsätter den på samma höga nivå och du vänder blad efter blad, den går nämligen inte att släppa och plötsligt är den slut.

”Boken är till sådana som mig”

Charbel är tydlig med vilka han skriver för.

Målgruppen är sådana som mig och människor som jobbar med sådana som oss.

Det är en formulering som säger mycket om bokens ambition. Flyktingsorg är inte bara tänkt att läsas och ställas tillbaka i bokhyllan. Charbel hoppas att den ska skickas vidare. En bok som blir en gåva, en bok som någon läser och sedan ger till en annan människa.

Hans förhoppning är enkel, men kraftfull: Om en person köper en bok, ska den helst inte stanna hos den personen. Om två böcker når en grupp där ett dussin människor läser dem, kan förståelsen växa långt utanför den första läsaren.

Det handlar om att skapa samtal.


Samtalsringen – från samtal till ansvar

Samma tanke finns i Charbels arbete med Samtalsringen, där han möter ungdomar som hamnat snett i livet. Samtalsringen stärker unga att ta ansvar för sina liv genom samtal, sårbarhet och mod, i ett sammanhang som håller över tid.

För Charbel är samtalet inte en engångsinsats, det är relationen och kontinuiteten som gör skillnad. Genom att våga prata om det som finns under ytan kan unga få möjlighet att förstå sig själva, sina val och sina möjligheter framåt.

Det är också en röd tråd i Flyktingsorg: viljan att inspirera människor att lära känna sig själva och det som finns inom oss.


När sorgen går i arv

En av bokens mest intressanta frågor är vad som händer när föräldrarnas erfarenheter blir en del av barnens liv. Charbels mamma och pappa bär på sin flyktingsorg och som barn har Charbel och hans systrar och bror blivit en del av den.

Han beskriver också det som ”flyktingmedberoende”, hur barn kan påverkas av och bära vidare sådant som egentligen började hos föräldrarna.

Det är en erfarenhet som kan vara svår att sätta ord på. Vad är mitt eget, vad har jag fått med mig, vilka känslor är mina och vilka har jag ärvt?

Det är just sådana frågor Charbel vill öppna dörren till.

100 procent svensk – 100 procent syrian

Charbel själv har länge burit flera identiteter samtidigt.

Jag är 100 procent svensk och 100 procent syrian. Jag är 200 procent, säger han med ett leende.

Samtidigt ifrågasätter han själva ordet invandrare.

Varför säger vi invandrare? Jag har ju inte vandrat, jag kom med flyg till Sverige.

Humorn finns nära även när ämnena är allvarliga. Det är en del av Charbels talang, att kunna få människor att både tänka och skratta.


Den stora talangen: sårbarheten

Vad är egentligen Charbels största talang? Hans svar är inte den självklara retoriska förmågan, trots att han två gånger blivit utsedd till Årets talare.

Det är sårbarheten, att våga låta människor skratta med honom åt den skam som funnits, att berätta om sig själv utan att göra bort andra familjemedlemmar och att våga visa det som inte alltid är bekvämt.

Det blev också en emotionell resa att skriva boken. Under arbetet grät Charbel många gånger, han fick minnen tillbaka och fick också vissa saker återberättade av sina systrar. Det blev ett sätt att möta sådant som länge hade skavt.

Att våga möta det som skaver blev en del av skrivprocessen och det är därför berättelsen känns så nära.

Kvinnorna bakom Charbel

När Charbel berättar om sin resa återkommer han till kvinnorna i hans liv. Hans mamma, hans systrar och hans fru Malin.

De har haft stor betydelse för både boken och hans framgångar. Familjen finns också närvarande genom de minnen, berättelser och perspektiv som har hjälpt honom att förstå sin egen historia.

Det är en påminnelse om att ingen berättelse egentligen skapas helt ensam.

”Börja skriva”

För den som själv drömmer om att bli författare har Charbel ett enkelt råd: Börja någonstans.

Börja skriva och våga ta hjälp av människor som kan, det behöver inte vara perfekt från första sidan, det viktiga är att berättelsen kommer ut.

För Charbel har berättandet länge varit hans verktyg. Han kan berätta och han kan få människor att lyssna. Flyktingsorg blir därför på många sätt en naturlig fortsättning på hans arbete som föreläsare och samtalsledare.

Boken är både läsvärd och lyssnarvärd, en berättelse som vill skapa nyfikenhet, igenkänning och samtal.


Ett boksläpp med många röster

Vid boksläppet hälsade Sofia Larsson, programansvarig på Statsbiblioteket i Norrköping, alla välkomna.

På biblioteket finns omkring 350 000 böcker, men Charbels bok kommer garanterat inte bara bli ytterligare en titel på en hylla säger Sofia.

Sofia berättade också om böckers liv, en bok kan lånas och läsas många gånger. Köper man däremot en bok själv kan den, enligt resonemanget under kvällen, ibland bara bli läst ett par gånger.

Därför blir Charbels tanke om att skicka boken vidare särskilt intressant, en bok kan få ett längre liv än den första läsaren.

Under boksläppet ställde den rutinerade intervjuaren Inger Hansson frågorna och hjälpte till att locka fram berättelserna bakom boken. Lennart Paulsson, som normalt är moderator och dessutom sitter i juryn för Årets talare, fanns också på plats.

Samtalet blev personligt, varmt och stundtals humoristiskt. Till och med den norrländska surströmmingsskivan och den klassiska burken fick plats i berättelsen, då Lennart bjöd in Charbel till en ny tradition som enligt uppgift Charbel ännu inte testat på.

För Charbel är det just så livet ser ut: det allvarliga och det absurda, sorgen och skratten, historien och nuet.


Idrotten, utbildningen och livet efter karriären

Charbels engagemang sträcker sig också till idrotten. Här lyfter han vikten av att idrottare satsar på sitt välbefinnande och hittar balans i livet.

Utbildning är en annan viktig del, en idrottskarriär varar inte för evigt och alla kan inte leva på sin idrott. Därför behöver unga idrottare också bygga en framtid vid sidan av planen.

Även här finns samma grundtanke som i Samtalsringen: människan måste få möjlighet att utvecklas som helhet.

Nästa bok kommer redan nästa år

Den som tror att Flyktingsorg blir slutet på författarresan får tänka om, nästa bok kommer troligen redan nästa år.

Samtidigt finns ambitionen att Flyktingsorg ska kunna nå fler än den svenska publiken. Tankar finns på att boken ska kunna ges ut på bland annat arabiska, tyska och franska.

Det känns logiskt. Samtalet om flykt, identitet, familj och sorg är större än ett språk.

En berättelse som ska vandra vidare

Kanske är det därför Flyktingsorg passar så bra som titel. Sorg kan följa med en människa över gränser, den kan påverka en familj i generationer, men också berättelser kan vandra.

Från mamma och pappa till barn, från en generation till nästa, från en bok till en annan läsare. Charbel Gabro vill inte bara berätta sin historia. Han vill att berättelsen ska få människor att våga möta sina egna.

När han talar om att förstå sig själv, våga vara sårbar och ta ansvar för sitt liv blir det tydligt att Flyktingsorg är mer än en bok om flykt. Det är en bok om människor, om det vi bär med oss och om modet att till slut sätta ord på det.

Nästa fråga är därför inte bara: När kommer nästa bok? Utan: När börjar vi läsa och när börjar vi prata med varandra och förstå oss själv? Magin ligger inom dig själv.