Sverige är fortfarande ett av världens bästa länder att växa upp i. Spädbarnsdödligheten är bland de lägsta i världen och vaccinationsprogrammen når nästan alla barn. Det är framgångar vi har goda skäl att vara stolta över. Samtidigt växer en annan verklighet fram, en som kräver vår uppmärksamhet. Allt fler barn och unga mår sämre, både fysiskt och psykiskt. I dag lever mer än vart sjätte barn med övervikt eller obesitas. Bland tonårsflickor uppger sju av tio att de återkommande besväras av ängslan, oro eller ångest. Bakom statistiken finns barn vars vardag begränsas, familjer som kämpar och ett samhälle som riskerar att bära konsekvenserna under lång tid.

Att investera i barns hälsa handlar därför om betydligt mer än att förebygga sjukdom. Det handlar om att ge varje barn möjlighet att leva ett gott liv, utvecklas efter sina förutsättningar och bidra till samhället. När barn mår bra stärks också samhället. En frisk befolkning innebär högre livskvalitet, bättre skolresultat, ökad arbetsförmåga och starkare ekonomi.

Priset för ohälsa är samtidigt enormt. Psykisk ohälsa samt övervikt och obesitas kostar varje år samhället omkring 275 miljarder kronor i förlorad produktivitet genom sjukskrivningar, nedsatt arbetsförmåga och människor som lämnar arbetslivet i förtid. När kostnader för vård och omsorg räknas in stiger den totala samhällskostnaden till cirka 375 miljarder kronor årligen, en summa som motsvarar kommunernas samlade kostnader för skolan och är mer än dubbelt så stor som Sveriges försvarsbudget för 2026.

Trots omfattande insatser har utvecklingen ännu inte vänt. Samhället förändras snabbare än någonsin. Barn växer upp i en vardag präglad av digitala miljöer, ständig informationspåverkan och starka kommersiella krafter som påverkar deras vanor, rörelsemönster, matval och psykiska välbefinnande. Samtidigt hinner forskning, lagstiftning och samhällssystem ofta inte anpassa sig i samma takt.

För att möta den nya verkligheten krävs ett nytt sätt att tänka kring barns hälsa. Generation Pep pekar på tre avgörande förändringar.

1. Från att reagera på problem till att förebygga dem

Samhället behöver gå från ett reaktivt till ett proaktivt ledarskap. I stället för att vänta tills problemen blivit omfattande måste vi våga agera tidigt. Det innebär att pröva nya arbetssätt, lära av erfarenheter och snabbt skala upp lösningar som fungerar, innan ohälsosamma normer och beteenden hinner rota sig. Att invänta fullständig evidens i en snabbt föränderlig värld riskerar att bli ett passivt ställningstagande med höga mänskliga kostnader.

2. Från enskilda insatser till ett gemensamt ansvar

Barns hälsa formas inte av en enda aktör utan av hela samhället. Familjen, skolan, hälso- och sjukvården, kommunen, staten och näringslivet påverkar tillsammans de miljöer där barn lever sina liv.

I dag är ansvaret splittrat mellan olika lagar, myndigheter och organisationer. Resultatet blir att viktiga frågor riskerar att falla mellan stolarna. Därför behövs ett tydligare ramverk, exempelvis en folkhälsolag som samlar ansvar och skapar en gemensam riktning. När alla aktörer arbetar mot samma mål kan de förändringar som krävs bli både långsiktiga och kraftfulla.

3. Från goda ambitioner till tydliga mål

Förändring kräver mer än visioner. Den kräver mätbara mål och ett tydligt ansvar för att följa upp resultaten.
Generation Pep föreslår att barns rätt till bästa möjliga hälsa ska genomsyra alla beslut på alla nivåer i samhället. För att göra visionen konkret föreslås mål till år 2036 inom fyra områden:
– Fysisk aktivitet: I dag når endast omkring 20 procent av barn rekommendationen om minst 60 minuters pulshöjande fysisk aktivitet varje dag. Målet är att en majoritet ska göra det senast 2036, med en långsiktig ambition att alla barn ska nå rekommendationen
– Matvanor: Endast omkring 10 procent följer de nationella kostråden för frukt, grönsaker och fullkorn. Målet är att en majoritet ska göra det till 2036.
– Tobak och nikotin: Nästan tre av tio barn använder tobak eller nikotin. Målet är att halvera användningen till 2036 och på sikt skapa en tobaks- och nikotinfri generation.
– Psykisk hälsa: En stor andel barn upplever återkommande oro, ängslan eller ångest. Målet är att minst halvera andelen till 2036 och att Sverige ska tillhöra de länder i världen där barn har bäst psykisk hälsa.

En investering som formar framtiden

Barns hälsa avgör inte bara hur barn mår i dag, den formar morgondagens samhälle. Med ett mer proaktivt ledarskap, ett sammanhållet ansvar och tydliga, uppföljningsbara mål finns möjligheten att vända utvecklingen.

Sverige har tidigare visat att stora folkhälsoframsteg är möjliga när samhället arbetar tillsammans. Nu är det dags att göra det igen. För varje barn som får bättre förutsättningar att må bra, utvecklas och nå sin fulla potential investerar vi samtidigt i ett starkare, friskare och mer hållbart Sverige.

Hela rapporten från Generation Pep hittar du HÄR

Några av de som blivit Årets Peppare under Generation Peps första 10 år och som alla jobbar aktivt för att vända utvecklingen åt rätt håll. Från vänster Bara Vanlig, Hej Främling, Oskar Mikaelsson, Brokinds IF, Fuzed och Futebol dá Força.