Hur kan vi använda våra idrottshallar smartare, så att fler får möjlighet att träna och röra på sig? Ett pilotprojekt i Linköpings kommun visar att AI-utrustade kameror kan bli ett värdefullt verktyg för att skapa bättre förutsättningar för både föreningslivet och kommunens planering. Samtidigt visar projektet att ny teknik måste användas med stor respekt för integritet och i nära dialog med föreningarna.
Idrottshallar är en av kommunens viktigaste mötesplatser för idrott, gemenskap och folkhälsa. Men de är också kostsamma att driva och forskning visar att de inte alltid används så effektivt som möjligt. Med hjälp av AI-kameror som mäter närvaro, utan att fokusera på enskilda personer, går det att få en tydligare bild av när hallarna faktiskt används.
Pilotprojektet, som genomförts av Linköpings kommun tillsammans med Centrum för idrottsforskning (CIF) och Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, omfattade åtta kommunala idrottshallar. Resultatet visar att hallarna är mycket välbesökta under vardagskvällar och helgförmiddagar, men att det samtidigt finns bokade tider då lokalerna står tomma.
Med bättre kunskap om hur hallarna används kan kommunen planera mer träffsäkert och ge fler föreningar och grupper möjlighet att ta del av lediga tider. Målet är inte att kontrollera verksamheten, utan att använda kommunens resurser på ett klokare sätt och skapa fler möjligheter till fysisk aktivitet.
Tomma lokaler innebär inte bara höga kostnader, utan blir också en fråga om prioriteringar kring folkhälsa. Med den här informationen kan kommunen se när hallarna kan användas av andra och öppna upp för en bättre fördelning av träningstider, säger Helena Iacobaeus, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet.
Studien visar också att statistik aldrig kan ersätta den lokala kunskapen. Varje idrottshall har sina egna förutsättningar och varje förening arbetar under olika villkor. Därför behöver siffrorna alltid tolkas tillsammans med erfarenheter från föreningslivet och kunskap om de olika stadsdelarnas behov.
För föreningarna väcker tekniken samtidigt viktiga frågor. Även om syftet är att samla statistik upplever vissa att kameror kan skapa en känsla av övervakning. Rapporten betonar därför att tillit är en förutsättning för att tekniken ska fungera i praktiken.
Den viktigaste slutsatsen är att öppenhet och dialog måste gå hand i hand med tekniken. Kommunen behöver vara tydlig med varför mätningarna görs, hur informationen används och vilka uppgifter som faktiskt samlas in. När föreningarna får vara delaktiga i processen skapas ett bättre beslutsunderlag och ett större förtroende.
Jag ser en tydlig koppling till vårt övergripande mål om att skapa förutsättningar för människor att vara aktiva hela livet. Genom att basera planeringen på fakta får vi ett transparent beslutsunderlag och en bättre dialog med föreningarna, vilket gör det enklare att maximera nyttan av varje hall, säger Andreas Hagström, idrottsutvecklingschef, Linköpings kommun.
AI kan alltså bli ett stöd för ett starkare och mer tillgängligt föreningsliv, men bara om tekniken används ansvarsfullt, transparent och i nära samverkan med dem som varje dag fyller idrottshallarna med liv.
Lyssna gärna också på intervjun med Andreas Hagström på P4 Östergötland HÄR och ytterligare information från Linköpings Universitet hittas HÄR
